Attackerad av en blodtörstig rackare
Jag blev attackerad av en fladdermus i kväll. Johohodå, det blev jag visst det, även om researchen jag gjorde efteråt på Naturhistoriska riksmuseets hemsida, menar att jag är ute och cyklar. Till svar kan jag bara säga: "Nä, det är jag inte alls det!" Så här gick det till:
Skymningen hade börjat falla när jag gav mig ut på en joggingrunda. Efter ett par kilometer såg jag en fladdermus komma flygande. Tänkte inte mer på det - jag ser många djur när jag är ute och springer. Fortsatte fokuserat framåt. Det som jag sedan tidigare vet är en myt är att fladdermöss attraheras av färgen vitt - det säger min research också, att det är en myt alltså. Men uppenbarligen lockades det blodtörstiga lilla däggdjuret av min vita vindjacka.
Vid första närmandet, då jag fortfarande var i naiv god tro om myten, trodde jag bara att fladdermusen hamnat på fel kurs. Men efter andra närmandet och tredje attacken, den sista med ett kortare avstånd än två decimeter till mitt huvud - jag hörde och kände fläkten från fladdermusens vingslag - blev jag riktigt skraj och skrek rakt ut. Den andra myten om fladdermöss blev i mitt huvud plötsligt en sanning, den om att när de fastnar i håret är det hart när omöjligt att få bort dem utan saxens hjälp. Jag sprang sista biten, lite snabbare nu, med den vita vindjackan i famnen.
Vad vetenskapsmännen på Naturhistoriska riksmuseet har att säga om fladdermöss och deras beteenden struntar jag i - jag blev attackerad. Punkt slut!
Skymningen hade börjat falla när jag gav mig ut på en joggingrunda. Efter ett par kilometer såg jag en fladdermus komma flygande. Tänkte inte mer på det - jag ser många djur när jag är ute och springer. Fortsatte fokuserat framåt. Det som jag sedan tidigare vet är en myt är att fladdermöss attraheras av färgen vitt - det säger min research också, att det är en myt alltså. Men uppenbarligen lockades det blodtörstiga lilla däggdjuret av min vita vindjacka.
Vid första närmandet, då jag fortfarande var i naiv god tro om myten, trodde jag bara att fladdermusen hamnat på fel kurs. Men efter andra närmandet och tredje attacken, den sista med ett kortare avstånd än två decimeter till mitt huvud - jag hörde och kände fläkten från fladdermusens vingslag - blev jag riktigt skraj och skrek rakt ut. Den andra myten om fladdermöss blev i mitt huvud plötsligt en sanning, den om att när de fastnar i håret är det hart när omöjligt att få bort dem utan saxens hjälp. Jag sprang sista biten, lite snabbare nu, med den vita vindjackan i famnen.
Vad vetenskapsmännen på Naturhistoriska riksmuseet har att säga om fladdermöss och deras beteenden struntar jag i - jag blev attackerad. Punkt slut!
Kommentarer
Och jo, rätt så civiliserade trakter bor jag i, strax utanför citykärnan, men med skogen runt hörnet. Så behåll du din vita vintermössa på. Jag har bara min vita vindjacka och den kommer jag att använda på fler löparrundor. Det är en risk jag får ta. ;)
Undrar vart de ska flytta fladdermössen och hur man gör det? Jag ser ett flaxande kaos framför mig.