En älskare jag aldrig kommit över
Jag återkommer då och då på bloggen till min kärlek till Paris, och kanske blir det tjatigt för er som följer mig att läsa om min Paris-fanatism, om att en del av mitt innersta väsen alltid kommer att tillhöra Paris och dess underbara gatuliv. Men nu är det så och precis som med alla oförglömliga kärlekar måste jag vädra mina känslor emellanåt.
Paris är för mig som en älskare jag aldrig riktigt kommit över, som jag vet finns där; som står med en öppen varm famn väntandes på att jag ska återvända - välkomnande och öppen för nya intryck! Hur kan man glömma en sådan kärlek?
Nog för att Paris klarar sig utan mig, men staden finns alltid där för att upptäckas på nytt - såväl det redan kända som det nya, det oupptäckta. Jag älskar Paris helt enkelt!
Paris är för mig som en älskare jag aldrig riktigt kommit över, som jag vet finns där; som står med en öppen varm famn väntandes på att jag ska återvända - välkomnande och öppen för nya intryck! Hur kan man glömma en sådan kärlek?
Nog för att Paris klarar sig utan mig, men staden finns alltid där för att upptäckas på nytt - såväl det redan kända som det nya, det oupptäckta. Jag älskar Paris helt enkelt!
I år är det sju år sedan jag flyttade därifrån och jag saknar fortfarande, och ofta, mitt liv på boulevarderna, les rues et les avenues.
Finns det någon kärleksstad som ligger er extra varmt om hjärtat?
Finns det någon kärleksstad som ligger er extra varmt om hjärtat?
Kommentarer
På ytan är alla välkomna och varje dag hinnar man hälsa på många personer i kvarteret. Bonjour, madame, ropar hela butiken när man går in för att köpa en Parisienne.
Och maten, ostarna, vinet...Parisarna, eh, boeuf det är en helt annan historia.
Måste dock säga att jag gärna är otrogen med staden Hanoi!
PS. vilken fin blogg du har! (länge sen jag var inne i din förra inser jag)
Ps. Jag gissar att bakom ditt alias döljs ett namn som börjar på bokstaven M, eller?