Jag längtar alltid med hjärtat tillbaks till Paris
När jag bodde i Paris brukade jag då och då, efter mina upptäcksfärder på stadens gator, slinka in på brasserie Le Zeyer och kontemplera över dagens strapatser. Le Zeyer är ett sånt där typiskt franskt brasserie med cafégardiner i spets och servitörer iklädda vita välstrukna skjortor och svart fluga, severandes drycker på blanka silverbrickor. Mysigt, men dyrt. Det låg i kvarteret där jag hyrde en liten studio, för 630 euro i månaden, av ett vänligt algeriskt läkarpar. Rue des plantes heter gatan där jag bodde och ligger i området Alésia i 14:e arrondissemanget.
Le Zeyer är inget billigt brasserie precis. En Café Crème kostade då 3,5 euro och en danskimporterad öl hela 9 euro. Men de gånger min studentekonomi tillät ett besök där så var det helt klart värt det.
Le Zeyer är inget billigt brasserie precis. En Café Crème kostade då 3,5 euro och en danskimporterad öl hela 9 euro. Men de gånger min studentekonomi tillät ett besök där så var det helt klart värt det.
Att flytta till Paris, som jag gjorde för nästan sju år sedan, är ett av de bästa beslut jag har fattat. Efter ett uppbrott från ett långvarigt förhållande och med en längtan till den franska metropolen, gick en dröm i uppfyllelse. Någon dag ska jag skriva om min resa till Paris - som jag gjorde med tåg - och om min flytt till Frankrike, om det algeriska läkarparet och om starten på något helt nytt. Men inte idag. Ikväll låter jag bara minnet ta mig tillbaka till mina stunder på brasserie Le Zeyer och en underbart god Café Crème bakom cafégardinerna.
Kommentarer
Annika: Ja, det är verkligen världens bästa huvudstad!
Eva 2: Hej! Vad roligt att vi bott i samma område i Paris. Då minns du säkert också den mysiga lilla fisk- och grönsaksmarknaden som låg i en hörna på Av. du Général Leclerc? Jag blir nyfiken och vill veta var nånstans du bodde?
Vi har alltså vandrat på samma gator Eva. Och bott i samma område. Så roligt!
Varje dag gick jag längs rue d'Alesia - fram och tillbaka mellan metron och lägenheten. Köpte färska baguetter på bageriet på Rue des Plantes och tvättade kläder på laverie't på en parallellgata. Minns inte vad gatan hette, men det låg ett rökigt café mittemot som jag brukade fika på i väntan på att kläderna skulle bli torra. Det var en underbar tid!
När bodde du där?