onsdag 15 september 2010

Min dumma idiot!

För en tid sedan bad jag om otiden (läs själva här hur urbota dum i huvudet jag är). Och otiden kom, otiden såg och otiden segrade.
Jag vill därför varna andra att vara försiktiga med vad ni önskar er, trots att jag egentligen inte har tid eftersom jag befinner mig mitt i epi-centrum av otiden.

9 kommentarer:

carina@pocolococreativo sa...

Jo, det är ju otid-säsong nu.

Jenny sa...

Jomenvisst är det ju det!

Granne med potatisodlaren sa...

Jag som lever i ospråkets land under om det är otid när ingen tid finns? Eller att det är inget som händer och sker i otid.

carina@pocolococreativo sa...

Jag vet inte vilken period ni har i Sverige, här är otiden jämt, den är evig.

Monika Häägg sa...

O-tid är ju ett bra ord annars! Jag tror aldrig jag har O-tid. Tiden räcker inte till...

Anneli sa...

Man ska definitivt vara försiktig med vad man önskar sig, det kan slå in!
Men är det inte tjusningen med livet, att det inte är statiskt :D

Jenny sa...

Eva, lite både och skulle jag säga. Jag bad om otid för att inget hände och nu har jag otid för att allt händer på samma gång - i alla fall på jobbet. Och det var inte riktigt den otiden jag önskade mig.

Carina, otiden är nog universal.

Monika, på något sätt vill jag ju också leva med otid, men det ska vara rätt sorts otid som sagt...

Anneli, så sant, så sant!

Granne med potatisodlaren sa...

Otid är tid i obalans tror jag mig förstå.

Jenny sa...

En analys så på pricken rätt!