... att attraktionen man känner till sin själsfrände överträffar allt man tidigare upplevt. Utseende, sexualitet, klass och bakgrund – allt detta förlorar sin betydelse eftersom attraktionen till själsfränden är djupare och mer meningsfylld.
Ur boken ”Själsfränder” av författaren Rita Rogers.
Kommentarer
Har även gått och hoppats på att hitta ett inlägg här på din blogg om det höstrojekt som du antydde var på gång, i kommentaren hos mig. Blir så nyfiken -berätta mer!
Är boken bra?
Osloskånskan, då var det ju extra tur att just herr och fru GB fann varandra.
Ja Eva, så är det nog. Rita Rogers säger att trots att kärleken mellan själsfränder alltid är ömsesidig kan mötet också vara störande, till och med skapa rädsla. Det är inte alltid som själsfränden liknar idealbilden. Jag läste också att det är mycket sällsynt att någon har turen att möta sin själsfrände i unga år. Många möts istället när de nått upp i 30- och 40-årsåldern och vissa finner sin själsfrände först på äldre dagar. Det känns trösterikt!
Hej Sofie! Kul att du kommer in och skriver - har saknat dina kloka kommentarer. Jag tror att det är viktigt att en själsfrände kan utmana en, utmana ens invanda tankar, så att man börjar tänka i nya banor.
Beträffande mitt höstprojekt så handlar det om studier. Jag går en kurs under hösten. Men mer om det längre fram, dvs. om jag får tid att skriva en klok tanke. ;)
Annika, jag vet faktiskt inte om boken är bra. Men jag läste drag ur den på nätet och blev nyfiken. Tänkte beställa den själv.
(visste inte om att GB-gubben hade en fru!!)
Tack Monika! Och visst är GB-gubben och GB-gumman fina ihop. Själsfränder tror jag bestämt! ;)