En välkommen sinnesförvirring

Med tårna nedstuckna i den mjuka sanden och ansiktet riktat mot den varma solen tappar jag minnet. Där i sommarsolens sken inser jag för ett par sekunder att det är något jag inte minns.
"Bara ett par sekunder", tänker kanske någon, "det är väl inget?"
Joho, det beror ju på vad det är man inte minns. För där på stranden, med sand mellan tårna, minns jag inte hur rummet på min arbetsplats ser ut, lokaler där jag spenderar de flesta av mina arbetsdagar. Jag minns inte färgerna på väggarna och golvet eller hur gardinerna ser ut. Finns det ens gardiner?
Men sen minns jag, såväl färger som gardiner. Men att jag tappar minnet, om så bara för några sekunder, det ser jag som ett sundhetstecken, som ett välkommet och välbehövligt värmeslag.

Kommentarer

Jenny, riktig semester, det är vad det är.
Ibland kommer det sådana "minnesförluster". Det som man ser varje dag är så självklart att man inte noterar det. Annat som man ser tillfälligt är däremot glasklara i minnet. Märkligt! Men på något sätt så kopplar du nog av ganska mycket nu!
Jenny L sa…
YES Eva!!

Monika, jag har nog inte varit så här avkopplad på länge. Välbehövligt, som sagt. Hoppas du också har det fint och upplever en eller annan "minnesförlust"!
Madlar sa…
Sunt, enbart sunt! De där gardinerna får du snart glo på till leda.
Jenny L sa…
Så sant Madlar! Tralalala, men nu tänker vi på annat... ;)
Det låter helt underbart! Minnesförluster kan vara en välsignelse då och då :D

Populära inlägg