torsdag 15 juli 2010

Barbariska bromsar

Den vackra skärgården. Vi ligger och solar på stranden, mamma och jag. Det dröjer inte länge mellan doppen. I vattnet konstaterar vi, lika förvånat varje gång: "Det är inte kallt!"
Nybadade, med blöta kroppar, drar vi till oss hetsiga bromsar. De är gigantiska, stora som reaplan, som man säger. Jag har aldrig sett ett reaplan. Det måste vara ett väldigt litet plan. "Försvinn", hojtar jag med en viftande hand. En förbipasserande säger:
"När bromsarna är så där stora rycker de loss hela köttstycken från kroppen".
Jag svarar:
"Ja, så här i sommartider är väl de lika sugna på grillat kött som vi är."

7 kommentarer:

Annika sa...

Att det alltid ska finnas en orm i paradiset!

salcin sa...

Reaplan är en äldre benämning för jetflygplan ju. Och ett sådant måste du väl ha sett! :)

/Niclas

Granne med potatisodlaren sa...

Jenny, vilken text!
Den gillar jag. Bromsarna får vad de är värda.
Här i Sibirien är det inga insekter som surrar bara fläktar.

Jenny sa...

Ja Annika, alltid finns det något att klaga över. ;)

Niclas, som en broms alltså! ;)

Tusen tack Eva! Så du har äntligen anlänt?

Granne med potatisodlaren sa...

Jag åker vidare på måndag. Mot Österlen.

Jane Morén sa...

Jenny, jag säger detsamma som Eva, vilken härlig text! Du får verkligen till det, rakt på sak och samtidigt : nyanser och undertexter som får en att fundera och dras in i hela scenen.

Jenny sa...

Tack Jane!! Vad glad jag blir. :)