Att luras

Jag läser att det i medie- och underhållningsbranschen är vanligt att man går på myten om sig själv.
Över mig vilar ingen myt. Dessvärre, känner jag. Jag kan varken lura mig själv eller någon annan. Det känns lite sorgligt. Om inte annat är det hopplöst tröttsamt.
Men å andra sidan, hur jobbigt är det inte att leva upp till myten om sig själv; att alltid leva i en illusion?

Kommentarer

Anonym sa…
När solen går ner då är det ändå verkligheten som är kvar.
Så är det, och det hindrar inte att drömmar och fantasier får sin plats i livet.
Men att leva upp till en illusion som inte finns annat än i sin egen skapade bild, DET är inte sunt.
Jenny L sa…
Så är det verkligen Carina!
Vad jag menar är att det är många som lever i mytbilden av sig själva så att det blir svårt för den som inte gör det. Till slut undrar man vad som är verklighet och inte? En verklighet för någon kan ju vara rena rama fantasivärlden för en annan, skrev hon som vill ha en blommig skorsten och ett sockerdricksträd på tomten... :)
Ingen myt över mig heller, what you see is what you get. Men det känns faktiskt helt ok.
Jenny L sa…
Couldn't be better Annika!
Människor som ska leva upp till sig själva är inte roliga hela tiden. Vilken tur att du är som du är. En vinst med att bo så här i en by är att det är svårt att skapa en myt kring sig själv.

Populära inlägg