Min idrottstokiga familj
Mamma har nyligen kommit hem från en resa i Sydafrika. Två veckor har hon varit där. Familjen samlas över en middag och får höra berättelser om resan. Det är det vackraste land hon någonsin varit i - segregerat, men vackert. Sedan reser sig min morbror från bordet, ursäktar sig och säger: "Nu måste jag avlägsna mig till vardagsrummet, för nu börjar matchen". Det är inget otrevligt ursäktande för alla andra vill också se fotbollsmatchen som sänds på TV. Idrott är nämligen viktigare än allt annat i min familj.
I vardagsrummet visas matchen mellan stockholmslaget som det hejas på, som i kväll har bortamatch, mot ett göteborgslag. I ett annat rum står en annan TV på för att via text-tv följa resultaten från de övriga matcherna som också spelas i kväll. Det är dessutom en extra viktig match för laget. Man minns och diskuterar förra matchens resultat då man mötte motståndarlaget - 6-0 till motståndarna - "det måste vi kunna slå", hoppas man. Resultat och siffror, att vara kvar i elitserien eller inte, det är frågan.
Så har hela min barndom sett ut. Och trots tvångsmatning av hockey, fotboll och slagdängan "Sjung för gamla Djurgården" har jag själv aldrig blivit idrottsfanatiker. Men trots det tycker jag att denna fanatism är rätt charmig. Det känns hemtamt på något sätt. Det är ju min familj!
I vardagsrummet visas matchen mellan stockholmslaget som det hejas på, som i kväll har bortamatch, mot ett göteborgslag. I ett annat rum står en annan TV på för att via text-tv följa resultaten från de övriga matcherna som också spelas i kväll. Det är dessutom en extra viktig match för laget. Man minns och diskuterar förra matchens resultat då man mötte motståndarlaget - 6-0 till motståndarna - "det måste vi kunna slå", hoppas man. Resultat och siffror, att vara kvar i elitserien eller inte, det är frågan.
Så har hela min barndom sett ut. Och trots tvångsmatning av hockey, fotboll och slagdängan "Sjung för gamla Djurgården" har jag själv aldrig blivit idrottsfanatiker. Men trots det tycker jag att denna fanatism är rätt charmig. Det känns hemtamt på något sätt. Det är ju min familj!
Kommentarer
Kul att M är tillbaka hemma glad och välbehållen!
Gör dig en vacker dag..
Cain, roligt att du tittar in och lämnar en kommentar. Jag är inte fanatisk åt något håll, vilket ju är på både gott och ont.
Ja Kim! Immun är nog rätta ordet. Men trots det kan jag gilla att se en fotbollsmatch då och då. I alla fall under EM och VM, det vill säga när Sverige deltar, vilket de ju inte gör i kommande VM i Sydafrika. Det är lite trist!
Jag gillar att se matcher ibland, men är ingen som grämer mig över att jag missar idrott ibland.