söndag 25 april 2010

Det tänkta syns aldrig

Själva bilden av den unga kvinnan som en söndag står i trädgården i ett par träskor och krattar löv känns harmonisk, rent av romantisk. Vad som i själva verket inte syns är att för varje krattdrag hon tar tänker hon en sorgsen tanke, en tanke av saknad över att inte känna sig behövd.
Men det som tänks syns aldrig, på ytan.

8 kommentarer:

carina@pocolococreativo sa...

Känslor, känslor som alltid är riktiga för man känner ju dem.
Ingen behövs av alla, och alla behövs av någon. Så tror jag att det är.

Anneli sa...

Nej, så är det ju. Man vet aldrig vad som döljer sig bakom den vackra bilden.

Kram!

Sofie B-C sa...

Hej Jenny! Vi tycks ha gått i liknande tankar. Det känns som så mycket som ryms under ytan, runtom i trädgårdarna just nu ...

Evas värld sa...

Känslan av tomhet och övergivenhet känner jag igen. Men jag vet också att den kommer och går. Och jag är säker på att den unga kvinnan är älskad och behövd.

Granne med potatisodlaren sa...

Ps Melody Gardot konsert jag är blå av avund.

Granne med potatisodlaren sa...

Ja, det är så. Att man ibland känner sig obehövd som vi säger norr om länsgränsen. Men det är också bara på ytan. I dig finns vetskapen om mångas behov av dig.

Jenny sa...

Carina: Tack! Det var en trösterik tanke.

Anneli: Man ska komma ihåg att det oftast döljer sig något bakom den vackra fasaden.

Sofie: Ibland ryms det för mycket under ytan. Även under en lövhög.

Eva: Ja, känslan kommer och går. Det tänkta syns som sagt inte, men känns desto mer.

Granne-Eva: "Obehövd", vilket bra uttryck! Så rakt på sak.

Ps. Melody Gardot-konserten var fantastisk! Och hör och häpna, jag sprang in i "Kära blogg-Annika" där!

Annika sa...

Tänk så liten världen är! :)