måndag 29 mars 2010

Jag är visst fröken Ps.

Jag har märkt att jag gärna går in och lämnar ett litet Ps efter att jag redan har skrivit en kommentar på mina bloggvänners inlägg. Jag kommer nästan alltid på något mer som jag vill tillägga.
Men oftast hindrar jag mig själv ändå och tänker att "var jag inte vitsig nog första gången så får det vara" och så lämnas det där lilla Ps:et till att aldrig någonsin yttras.
Så tänk på det, att efter varje gång jag lämnar en kommentar till era inlägg så väntar där ett litet Ps. runt hörnet.

Ps... Nä, det var inget förresten!

8 kommentarer:

Evas värld sa...

Härligt! Det ser jag som ett tecken på att samtalet fungerar, man säger liksom: förresten så här också, eller såhär... och så fortsätter man prata. PS:a på du!

Granne med potatisodlaren sa...

Jo, det var det visst.
Från en med tekniska problem. Nu ska jag försöka hitta felet så att jag också kan skriva i min blogg.

Jane Morén sa...

P.S är en konstform anser jag;-)P.S Skriv gärna P.S på min blogg:-)

Sofie B-C sa...

Hej igen Jenny! Log igenkännande åt dina senaste tre inlägg. Sotigui Kouyatés ansikte skulle jag kunna och sitta och utforska i timmar, vackert, inbjudande -och intressant! Skylten om öppettider är ett annat typiskt Jenny-inlägg; du fångar det som vi andra missar och får oss att inse vikten av att hålla ögonen öppna. Kul att se att du är tillbaka. Själv känner jag mig ambivalent -jag älskar bloggandet, men det tar ju så mycket tid!! Hoppas på att finna en balans och kommer väl att skriva då & då. Men det är som du skriver i PS biten, inläggen dröjer sig liksom kvar i ens medvetna, både egnas och andra:)

Kimselius sa...

Hej!
Har hittat din blogg och tycker om dina inlägg så nu har jag lagt till mig som bloggintresserad här.
Kramisar Kim

Jenny sa...

Eva, Eva och Jane - då fortsätter jag mitt Ps:ande.
Ps. Ett härligt ord! ;)

Hej Sofie! Kul att du också är tillbaka! Har saknat att läsa dina välskrivna inlägg med intressanta och kloka tankar om livet. Blir dessutom alltid lika glad för dina härligt långa kommentarer.
Jo, visst tar bloggandet tid, men det jag märkte när jag inte bloggade var att jag inte kunde leva utan det. So I'm back in business, liksom! :)

Hej Kim! Välkommen! Kul att du hittat hit. Jag tar mig en titt in till dig också lite senare.

Ps. Hörni - har ni också problem med er blogg i dag? Alla bilder på bloggen från min dator visar kryss.

Annika sa...

Det är ju kul med P.S., säger som Eva - ett tecken på att man funderat lite till.

Jenny sa...

Annika, fortsättningsvis blir det P.S. för hela slanten.