söndag 21 mars 2010

En finsaltad handling

- Har du en spade, frågade gästen som kom på besök till mitt hus, bärandes på en hink med vägsalt för att strös på min glashala gångväg upp till huset som jag i förbifarten berättat att jag varit nära att slå ihjäl mig på när jag halkade omkull härom dagen.
Med varsin spade i handen hjälptes vi åt, saltade så att istäcket knäppte och vittrade sönder.
Efteråt märktes inte ett spår av självgodhet. Inte en blick eller ett ord av "självförträfflighet". Bara en omtänksam och fin handling som lämnades åt mig för att i denna stund reflektera över och tycka om.

4 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Vilken fin gåva. Vad skönt att vintern ger sig hos dig i skärgården. Här drippar och droppar det i solen. Men natten var stjärnklar och kall.

Jenny sa...

Ja, visst var det fint Eva! En oväntad gåva som betyder så mycket mer än en dyrköpt inslagen present.

Evas värld sa...

Så fint! Som när min granne i Enskede tröttnade på att se mig halka omkring på trappan och helt sonika kom med ett spett och stod och hackade bort isen när jag kom ut på morgonen. Det var gulligt!

Jenny sa...

Snäll granne Eva! Det är så det ska vara.
Jag blev väldigt glad - och överraskad!