Prutt-i-bang-bang i byxan
Sitter på ett tåg och min tåggranne släppte precis en prutt. Det var naturligtvis inte meningen att det skulle höras, för i samma sekund som prutten slank ut, blev tåggrannen stel som en pinne; han rörde inte en tum.
Jag låtsades, av hövlighet förstås, som att jag inte hade hört. Fortsatte med mitt precis som innan. Som att jag missat det där smattrande ljudet, som gissningsvis var tänkt som en smygare. Men tji fick han. Och prutt fick vi.
Jag låtsades, av hövlighet förstås, som att jag inte hade hört. Fortsatte med mitt precis som innan. Som att jag missat det där smattrande ljudet, som gissningsvis var tänkt som en smygare. Men tji fick han. Och prutt fick vi.
Kommentarer
Ja Annika, konstigt nog blev det lite pinsamt för mig också.
Johanna, vi ses alldeles snart igen. Kram-kram!
Sofie, jag vågade inte titta. :)
/"Anonym"
Anne, det borde jag ha gjort! :)
/"Anonym" som inte längre är så anonym
Tack för inbjudan.. jag har mycket, men ingen blogg. Jag gillar betraktar-rollen bättre även om jag ibland har svårt att hålla mig anonym ;)